TheDude88

Jag kliver in i en värld fylld med smärta, droger, våld och lidande, vart jag än går så ser jag hur folk försöker ta sej ur sina missbruk och sitt lidande men som dras tillbaka, folk som har misstat nåting och försöker finna svar i alkohol och droger, folk som är på ett uppdrag att finna meningen om livet. Hittar dom svaren som dom söker? Hittar dom en bättre väg att gå igenom livet eller är det försent? Är dom fast i denna plågsamma värld eller finns det en väg ut? Har dom fastnat på botten och försvunnit utan en chans att ta sej tillbaka upp till ytan? Är dom förlorade för alltid i mörket eller finns det en chans för dom att finna ljuset igen?

Dom som har förlorat någoting i livet som söker svar på sina frågor i alkohol, droger och i kriminalitet , dom som vi ser på stan men som vi väljer att blunda för? Dom som är vilsna och försöker hitta en väg att gå, en väg som går ut ur denna plågsamma värld. Dom som fortfarande letar efter sin identitet och efter vem dom är, dom som har hamnat på fel väg i livet men som letar efter den rätta vägen genom livet, en väg som dom har alltid har velat gå men efter sina misstag genom livet har fått tagit konsekvenserna av sina val som har lett till denna väg. Dom som har förlorat sin själ, sin kämpar glöd, sitt inre jag, sin livslust. Dom som skriker på hjälp men som inte får hjälp, dom som väljer att inte ta tag i sina problem utan väljer att fly

Gammla krigare som väljer att fly istället för att gå in i sin sista strid mot sina demoner, hoppet som dom en gång hade om ett bättre liv, är det försvunnit för alltid eller går det att finna igen? Dom som en gång i livet har krigat för det dom tror på och ha velat ha, är det försent att gå in i en sista strid eller finns det en glimta hopp för dom om ett bättre liv? Allt som dom en gång hade i sin omgivning är det förlorat för alltid eller kan dom kriga för det en sista gång innan dom ger upp helt? För dom tänder jag ett ljus.