TheDude88

Alla eller snarare dom flesta har någon gång i sitt liv haft ett One-night-stand och några har aldrig haft det och jag undrar vad själva meningen med One-Night-Stand är? Är det för att få sex bara för natten eller är man inte redo för ett förhållande men ändå vill ha sex? För vissa påstår eller tror att vissa är inte menade att ha ett förhållande, alla människor är ju olika men alla borde väl kunna ha ett förhållande. Visst båda könerna har fördomar om det andra könet som tjejer tycker att alla killar är ute efter sex, visst jag håller med många killar är bara ute efter sex men samtidigt så finns det killar som är ute efter något annat. Jag tror att One-Night-Stands passar nog killar som bara är ute efter sex. Sen har ju vi killar några fördomar om det kvinnliga könet som t.ex. golddiggers (nu tog jag bara något av dom fördomarna jag har fått höra) Nu menar jag inte att alla killar och tjejer är ute efter sex eller är golddiggers men många är något av det i dom två olika könen.

Fast det är en sak jag aldrig kommer att förstå när det gäller sex, varför är det så omtalat och populärt? Jag menar det är många som bara är ute efter sex som om det vore guld, allt verkar handla om sex i slutändan. Har aldrig förstått poängen med att hålla på och ragga endast för att få något. Visst det är ett mänskligt behov men ändå? Nu kommer jag till den delen då självförtroende kommer in i One-Night-Stands, varför ställer många tjejer och killar upp på sånt? Nu pratar jag om dom som är med på det och är medvetna om det, beror det på att dom inte är redo för att binda sej till en kille/tjej eller beror det på att de har lågt självförtroende? Många är ju inte redo att binda sej fast man kan tro det själv samtidigt så får man nog ta en riktig funderare på det och verkligen tänka till och gå in på sej själv vilket många är rädda för att se den nakna sanningen om sej själva men då har jag en fråga till er som är det: Hur ska ni kunna utvecklas som människor ifall ni inte kan se den nakna sanningen om er själva?. Självförtroende har en stor del av våran personlighet och har man lågt självförtroende så är man ju inte den gladaste personen som går runt och ler hela tiden och vice versa. Men när det kommer till sex och One- Night-Stands så kan jag inte sluta tänka på ifall det beror på dåligt självförtroende? Då snackar jag om tjejernas del i detta, jag vet hur det är att ha dåligt självförtroende men att ha sex endast för att få upp självförtroendet verkar allt mer vara patetiskt.

Jag har också märkt  att på krogen så letar otroligt många av båda könen efter ett engångsligg, det sägs att krogen är det bästa stället för att finna ett engångsligg och av det jag har sett när man har gått ut med polarna så verkar det stämma. Beror detta på alkoholen som vi får i oss när vi går ut på krogen eller glider på någon fest så vi inte tänker "normalt" och gör idiotiska val? Då kommer jag till nästa fråga, varför ska vi dricka ifall vi inte kan hantera oss själva på fyllan? För alla dricker för att bli fulla vare sej man kommer med ursäkten "det är gott" så är själva poängen med alkoholen att bli full eller hur? Så vad är det som får oss att ställa upp på engångsligg? Fördelarna med engångsligg är att man inte har några förpliktelser och får friheten att ligga med vem man vill men då undrar jag är det verkligen så bra som det verkar? Man har inget stabilt förhållande dvs. ha någon som älskar dej för den personen du är, din personlighet och inte för hur du ser ut. För oftast så handlar väl engångsligg om utseendet på personen? Det är väl därför man ligger med personen medans i ett förhållande så beror väl det mest på insidan (personligheten) Nu säger jag inte att det är så i ett förhållande eller som i ett KK relation utan man kan både ha kärlekskänslor för en person och vänskapskänslor för en person men är inte redo att binda sej i ett förhållande. Då anser jag själv att det är bra med engångsligg eller som "knull kompisar" som det heter för då tillfredsställer man sina mänskliga behov samtidigt som man inte har några förpliktelser

Jag anser själv att sex är en stor sak även om alla ungdomar i dagens samhälle knullar runt som kåta kaniner på våren men jag har aldrig förstått varför är sex så otroligt viktigt? När det gäller One-Night-Stand så undrar jag ifall det inte är bättre för den partnern (om det bara är en av två) som inte kan binda sej att den partner som är redo att binda sej släpper taget om den personen som inte är redo och försöker gå vidare i livet? Visst om man är kär i den personen så blir det otroligt svårt som allt annat i livet men samtidigt så undrar jag hur ska man utvecklas som människa ifall man inte vågar fortsätta gå vidare i livet? Jag har skrivit det förrut att man måste gå vidare i livet hur illa oddsen än ser ut för konsekvenserna av att stå kvar på samma plats är aldrig roliga. Nu kommer jag till dom sista frågorna jag har att ställa angående engångsligg: Är det alkoholen i vår kropp eller beror det på vår rädsla att binda oss som får oss att ha engångsligg? Nu snackar jag om man är på en fest och ställer upp på ett One-Night-Stand. Så vad är det som får oss att ha engångsligg: Rädslan att binda oss (återigen) eller att vi inte är redo för ett förhållande?

Peace

Vårat samhälle är uppdelat i två sidor av en mur som aldrig snackar med varandra för dom fattiga tjänar dom rika, en mur som skiljer båda parterna ifrån varandra. Ena partern värderar pengar som allting medans den andra partern värderar kärlek före allt annat. Ena partern köper allt inklusive kärlek medans andra partern kämpar för allt inklusive kärlek. En mur och olika värderingar som håller båda parterna på vardera sida som aldrig kommer kunna få kontakt med varandra förrens vi har rivit ner denna mur. Ena partern är fångar i materialismens fängelse och dom kan inte ens uttala namnet på det land som den materialistiska saken gjordes i. Den andra partern gör allt för att få cash till mat och tak över huvudet, fan vilken skillnad på meningen med livet, stenrik eller pank.  Vi står på vardera sida av muren och spottar ut slagord och hat mot den andra partern när vi egentligen borde ta det stora klivet och försöka förändra på detta, men som med allting annat så styr våra rädslor och cashen allt.

Så vad är det som håller oss tillbaka från att ta det stora klivet? Rädslan för att någoting ska förändras eller beror det på våra fördomar vi har mot den andra partern? Vad är det vi är rädda för då? För att förändra något som har funnits i flera års tid? Förändringar har alltid funnits och kommer alltid att finnas, det är egentligen bara en tidsfråga innan denna förändring är igång .  Att en dag då rika, fattiga, invandrare, svenskar, vuxna, barn, kriminella, hederliga, alla människor på vår planet är lika mycket värda? Är det för mycket begärt? Vad har vi fördomar mot då? För att vissa tycker att dom är ett "finare" folk än andra? För att vi tror/vet att den andra partern ser ner på oss? Vad vet vi egentligen om den andra partern? Förutom det vi har sett och det vad media printar in i våra skallen? Hur kan vi vara säkra på att våra teorier stämmer? Det kan vi inte eller hur? Men vi litar på oss själva att vi har rätt och det är kanske därför så håller vi kvar dom fördomarna vi har om varandra?

När tänker folket öppna sina ögon och se muren som håller folket isär? När tänker folket riva denna mur? När ska folket samlas och göra någoting åt detta problem som har hållit folket isär i flera år? När ska vi släppa våra fördomar mot varandra och försöka leva tillsammans i samhället? När ska vi bryta oss ifrån våra rädslor? När är tiden inne för denna förändring? Många frågor som ingen verkar kunna svara på, undrar varför? Varför kan inte båda parterna värdera samma saker? Beror det på våra fördomar som vi har mot den andra partern eller beror det på skillnaden mellan parterna eller vad beror det på? Det kommer alltid att finnas två sidor i samhället sålänge vi skiter i det som är så otroligt uppenbart och blundar för det så nu kommer dom två sista frågorna till dej, just dej som läser denna blogg: På vilken sida av muren står du på? Vad värderar du mest i ditt liv?

Peace out