Den Feta Festen
Man vaknar upp på lördag morgonen med en baksmälla och mer ångest än vad man hade dagen innan den feta festen som man har snackat om hela veckan, den speciella personen som man har alltid tyckt om men har aldrig vågat ta det stora steget fanns där på samma fest som du men nu när alkoholen har tagit kraft i din kropp så har ditt mod och själva situationen förändrats. Efter ha druckit lite alkohol så tar man mod till sej och gör det man inte skulle göra på fyllan, man tar det stora klivet, den stora risken utan att tänka på följderna av det valet man gör just i den stunden. Man tar chansen, greppar tillfället och utsätter sej för en stor risk.
Man går fram till den speciella personen och lyckas halv vägs med det stora klivet men faran är inte över ännu, man frågar den speciella personen ifall man ska glida till en lugnare plats för att sedan börja lära känna varandra lite mer. Stämningen är chill och man steppar up och tar det första steget. Festen börjar närma sej sitt slut och man känner sej pressad för man vill verkligen att det ska hända nåting mellan er denna kväll, man har modet och allt stämmer, allt känns perfekt. Stunden är inne och man måste greppa chansen innan den försvinner. Man steppar återigen up och fortsätter där man slutade tidigare på kvällen. Man har sex med personen och när man är på väg hem så känns allt perfekt och att livet leker.
Dagen efter så vaknar man upp nykter med en rejäl baksmälla, man minns då dock vad som hände igår men ringer för säkerhets skull upp sina polare för att kolla om man inte gjorde nåting idiotiskt. Svaret man får var det man inte ville höra, svaret som man är rädd för är det svaret man får av sin polare. Man låg med den speciella personen och nu gäller kan man bara hoppas att den personen kände samma sak som man själv gör när man är nykter. Dagarna går och personen hör inte av sej, man inser snabbt att det var ett engångsligg utan några känslor bara sex, ångesten blir värre och värre. Man känner att man inte ska dricka men nästa helg så dricker man igen, bara för att lätta på ångesten som har blivit värre sen den helgen då allt hände. När man vaknar upp morgonen efter så ställer man sej framför spegeln och känner bara ångesten och smärtan man fick av ett enda idiotiskt val, ängeln på din axel frågar dej "Är du säker på att du valde rätt väg tillslut?".
Peace
3 Pojkar
3 pojkar som skulle finna varandra i livet och bli blodsbröder för smärtan som dom alla hade inom sej, smärtan som bara växte och växte under åren. En enda smärta inom dom som skulle driva dom till en fel väg genom livet redan vid 10 års åldern. Smärtan som hade funnits där enda sen den dagen då skiten hände men som hade aldrig riktigt visat sej förrens nu. Grabbarna som steppade up och blev vuxna medans andra fortsatte leka och vara barn, killarna som lämnade barndomen för fort i livet utan att verkligen få vara barn. Kärleken från familjerna som dom aldrig hade fått, haten och sveken som kom in i deras liv för tidigt. Smärtan som blev för mycket och svaren som dom aldrig skulle finna gjorde så att dom fortsatte gå en väg som skulle sätta sina spår i deras liv.
Åren gick utan att dom insåg vilken väg dom hade hamnat på, haten och sveken som bara fortsatte såra dom och göra dom totalt känslokalla. Sveken som deras familj skapade genom åren som lämnade sina spår i deras hjärtan, hatet till deras föräldrar för deras misstag skulle nu ha tagit över deras andra känslor. Utan något hopp om att kunna vakna upp och vända om så tog alla avstånd för dom vilket skulle bli den sista droppen. Nu fanns det bara hat, sorg och brutna löften inom dom, ingeting/ingen skulle kunna stoppa dom för att begå sina livs största misstag. Dom tog ett kliv in i en värld som dom inte visste fanns, ett enda kliv och dom fick kriga för att kunna överleva redan vid 12 års åldern. Deras frågor som dom letade svaren till ledde dom till knark, kriminalitet och alkohol.
Åren gick och smärtan och ångesten hade inte minskat, en av grabbarna åkte in på ett behandlingshem i 1 år, medans ena blev pundare och den trejde blev alkolist. När grabbarna kom ut ur missbruk och den tredje kom ut ur anstalten så öppnade de sina ögon och insåg vad dom hade gjort, dom steppade up och valde en väg som skulle leda dom ut ur den mörka världen. Tillslut när dom kom ut så väntade deras familjer å dom, det misstaget dom gjorde finns där inom dom fortfarande i 18/19 års åldern. Det går inte en enda dag utan att dom känner ångesten och smärtan än i dag efter 4 år i en mörk värld så finns sveken kvar i deras hjärtan. Ett enda val som ändrade deras liv totalt. Grabbarna från skogen som krigar än idag med sina demoner.
Grabbar fortsätt kriga, kampen fortsätter
Peace
Romantik
Vad är romantik? Är det att man visar sin kärlek för sin partner på ett speciellt sätt eller är romantik nåting annat? Att vara romantisk i dagens samhälle är sällsynt bland många ungdomar och varför har det blivit så sällsynt med romantik genom åren? Är det för att det mesta handlar om sex eller beror det på nåting annat? Många anser att romantik är dyra resturanger, blommor och choklad m.m. Kanske romantik är att man köper dyra saker åt sin partner och visar sina känslor via det matriallistiska sättet? Men ifall det är så, hur kunde det bli det? Från att bara visa sina känslor på något nytt sätt till att man ska behöva köpa dyra saker för att vara sin partner ska vara romantisk? Vart gick det fel egentligen?
Har romantiken överlevt genom åren eller är den död? Det är otroligt om romantiken har överlevt genom åren med tanke på att allt i dagens samhälle handlar om sex eller har kopplingar till sex. Romantiken kanske har dött genom åren kanske för att allt handlar mer eller mindre om sex eller kärlek? Vart man än kollar så ser man nåting man kan koppla till sex så romantiken kanske har dött? Men om man tänker då på dom som firar förlovning osv dom gör ju det oftast på speciella sätt oftast på dyra och ovanliga sätt så romantiken kanske lever trots allt. Visst det finns vissa personer som är så kallat "romantiska" men hur många är dom egentligen? Mina polare runt omkring mej är inte så jätte romantiska utan det är mest tjejerna som är det.
Kan romantiken ha dött tack vare att man har haft för höga krav på sin partner eller har romantiken klarat av dom höga kraven som vi har ställt med romantiska middagar med levande ljus osv.? Varför ska man vara romantisk? För att visa en annan sida hos personen eller är det bara för att överraska sin partner? Tänk efter själv vad är romantik för dej? Hur skulle du vilja att din partner skulle fira nåt speciellt med dej?
Äh fan det här var ett svårt ämne att skriva om så fuck it nu har jag gjort det och nu ska jag supa till på cola
Jalla bye
Finns det ett liv efter detta?
Vad har folket för religion ifall dom ser så kallade "spöken" då? Har dom ens någon religion eller är dom "icke troende"? För ifall man ser nåting man inte kan förklara riktigt vad det var är det då ett spöke, en själ eller nåting annat? Vissa tror ju på utomjordingar medans andra tror på ingeting rent ut sagt, varför gör man det för då? För att man tror att det finns liv på andra planeter eller för att man hoppas att det finns det? Har man ingen tro ifall man inte tror på nåting? Varken någon religion eller på att själ osv finns? Visst många påstår att liv på andra planeter medans vissa andra tror inte alls på det för att det inte är bevisat ännu, litar man då mer på forskningen än på människor? Människor är ju dom som forskar?
Så vad ska man tro på forskningen eller människors berättelser? Det finns ju många "sjuka" personer där ute som behöver hjälp men får inte det medans det finns rent ut sagt giriga människor som gör vad som helst för att få pengar så jag förstår ifall man litar mer på forskningen än på människor när det gäller sånt här. Många invandrare samt svenskar har en religion i sin uppväxt som leder till att dom blir själva troende när dom blir vuxna vilket leder till att tron följer sedan i generation efter generation. Så vad ska man tillslut tro på? Religionerna, forskarna, sina föräldrar eller på nåting annat? Det får du som läser detta bestämma själv
TheDude checkar ut once again
Polarna i mitt liv
Denna blogg är till mina polare som har funnits där för mej genom åren
Ni vet vad ni betyder
Jag steppar återigen in i poesins värld för att finna orden som förklarar dom känslorna jag har för mina vänner, jag försvinner snabbt in i mina egna tankar. Tankarna om hur jag har klarat mej genom dom svåra tiderna och valen man har gjort och det jag kommer fram till efter en lång tids tänkande så inser jag att det är tack vare mina vänner som jag står upp idag med mitt huvud högt. Under mina svåra tider så har ni alltid funnits där för mej och försökt rycka upp mej, visserligen att ni kanske inte har lyckats helt men ni försöker iallafall och det betyder fett mycket för mej. Vissa vet mer om mej än vad jag själv gör medans andra har bara sett en del av mej men alla ni betyder lika mycket för mej.
Vissa har sett hur jag har förändrats genom åren medans andra har fått se den nya jag, vissa av er har förändrat mej och andra har hjälpt mej att spränga mina egna murar som jag aldrig trodde att jag skulle kunna klara av samt fått mej att fortsätta kämpa vidare. Alla har gjort nåting i mitt liv vare sej det är negativt eller positivt så uppskattar jag det för om ni inte hade gjort nåt utav det så skulle inte jag vara den personen jag är idag. Alltid när jag känner mej ensam så finns ni där för mej, när jag har fallit så lyfter ni upp mej vare sej ifall ni har bara känt mej ett tag eller hela mitt liv så ställer ni upp för mej, backar upp mej och stöttar mej till 110 % även ifall jag har gjort värsta tabben så finns ni där för mej utan några fördomar, visst oftast så flippar ni på mej men det gör jag med på er när ni gör ehm några val som jag inte gillar säger vi :P Men ändå så vet man att man kommer finnas där för varandra genom vått och torrt.
Dom flesta gick igenom helvetet med mej vid min sida medans andra väntade på den andra sidan att vi skulle komma ut, än idag så fattar jag inte vrf ni gjorde det men jag är glad över att ni stog kvar vid min sida. När tingsrätten delade ut fängelsedomar till er och mej så steppade vi upp för varandra, ni har alltid visat respekt för mej och accepterat mej för den personen jag är. Ingen av er tror att jag är den personen jag än gång var för 4 år sen och för det tackar jag er för. Vi har aldrig slagits bara tjafsat många ggr men ändå så står vi tsm än idag med våra huvuden högt och är stolta över dom individerna som vi är. Ni kom in i mitt liv och förändrade mej och mitt liv på flera sätt, tack vare er så lever jag än idag. Ni steppar up och visar för mej att ni är krigare och kämpar vidare i livet för att nå era drömmar och mål. Ni har alltid funnits i mitt hjärta sen dagen ni kom in i mitt liv tills den dagen jag dör. Kom ihåg också att jag håller koll på er så försök inte göra nåting :P Här är namnen på några av mina polare:
Markus
Carlos
Aida
Victor
Emma
Nettan
Rickard
Emelie
Ida
Daniel
Hannes
Anwar
Michael
Stefan
Johan
Perri
Jenny
Sandra
Janni
Julia
Johanna
Natalia
Det var några av mina polare och jag tackar er för det ni har gjort för mej genom åren
Kom ihåg The Struggle Continues
TheDude säger Peace Out
Varför behandlas killar och tjejer olika?
Om man säger att det beror på samhället för att det är så mansdominerat så har man ganska mycket att ta upp, visst vårat samhälle har förändrats och förändrat folket otroligt mycket men inte när det gäller att mannen är dominerande över kvinnan? Vrf? För att oftast så styrs våra länder av män eller beror det på nån annan orsak? Sen har ju vi olika rörelser som t.ex. Feminister som försöker få jämnlikhet mellan könen och jag håller med dom vid vissa punkter men inte alla. Våra ledare är oftast män som kanske är rädda för att kvinnor ska börja dominera över män men tänk efter vad har man att vara rädd för egentligen? Att män ska behandlas som skit? För det första så finns det redan några som blir behandlade så redan och för det andra kvinnor har blivit behandlade som skit genom åren utan någon förändring.
Eller beror det på den fysiska skillnaden mellan könen? Att kvinnor sägs vara "svagare" än männen som vissa säger är medicinskt bevisat? Och? vad spelar det för roll egentligen? Alla är svaga nångång vare sej det är fysiskt eller psykiskt så är vi alla svaga nångång, kanske under en kort tid eller en lång tid. Sen har ju vi företag som har gjort så att vissa färger är "killarnas" färger och vissa färger är "tjejernas" färger och vi har bara vänt kinden till och accpeterat det? Att visa sporter är "tjejiga" och vissa är "killiga" va äre för skillnad på sporterna egentligen? T.ex. om en tjej börjar på karate så blir killarna "rädda" för att skada tjejen så att tjejen får sluta? Är det rättvist? Visst vissa sporter har vissa ligor för tjejer men allt kopplas tillbaka till vårat mansdominerade samhälle på ett eller annat sätt. Är det dags för folket att öppna sina ögon och göra nåting åt detta eller ska folket som vanligt bara skita i det?
TheDude spit it out
Kommunikation
Alla vet vad kommunikation är men tänk efter, vad är det egentligen? Att man pratar med en person och får svar eller är kommuniktion nåting helt annat? Vi har t.ex. chatter där man kan få kontakt med folk och sajter men är det kommunikation? Man vet ju inte riktigt vem man pratar med om man inte camar med personen men om man inte ser vem det är man pratar med räknas det också som kommunkation? Att prata med nån på mobilen är ju ungefär som att sätta en pistol mot sitt huvud och säga "hallo" eftersom mobilen har strålning som går igenom våra huvuden, är det kommunikation? Man stannar upp sitt samtal med en annan för att prata med någon annan person i några minuter och sen så fortsätter man samtalet som man började med.
Kommunikationen har förändrats otroligt genom åren, från den tiden man var tvungen att prata med en annan människa face to face för att ha en dialog med en annan människa. Sen så kom vissa uppfinningar och så behövde man inte snacka face to face med nån för att kommunicera, men är det bra uppfinningar eller har dom gjort så att folket har blivit lata? Vi behöver knappt gå utanför våra dörrar för att kommunicera med folk runt om i världen eftersom vi har t.ex. datorer och telefoner. Alla ungdomar och äldre personer har nog MSN eller nåt liknande program på datorn som man använder på ett av flera sätt för att skapa dialoger med, visst msn har gjort det möjligt för många att prata med folk runt om i världen utan att det kostar något (wow en sak som inte kostar) men som med alla andra kommunikations medel så kan man ljuga om hur man ser ut och vart man kommer ifrån m.m.
Att sexbrotten har ökat genom åren kan det bero på kommunikationen har utvecklats som det har gjort eller beror det på något annat? Genom MSN, chattsidor m.m. så kan folk ljuga om allt och ingen kan bevisa att dom ljuger om inte personen camar? Men hur ofta är det man ljuger om t.ex. sin ålder om man camar med den andra personen? Man kanske bestämmer en träff med nån yngre för att sedan t.ex. utnjyttja personen sexuellt kunde man göra det lika lätt som förr i tiden? Kanske kanske inte? Vem vet? Kommunikationen utvecklas mer och mer och det känns iallafall för mej att man inte hinner knappt med utvecklingen, allt utvecklas fort och det känns mer och mer att företagen försöker få folket mer och mer lata för att tjäna cash på det. Jag försöker som många kommunicera via papper och bloggar som man skriver men jag använder också andra sätt för att kommunicera med folk.
TheDude super till på sprite och skriver ner ännu en blogg
Peace out
